Inte min sort av mobilt te

För ett tag sedan sa jag hej då och gjorde slut med Tre. Samtidigt flörtade jag fram ett hej till Telia med förhoppning att vi skulle ha ett varmt och ömsint förhållande istället för det där gamla, infekterade och trötta jag hade med Tre. Det blev tyvärr ingen bra start.

Det började den 28 oktober …

Vinden tjöt ute och min lås-knapp hade slutat fungera på min iPhone 3GS. Dags att göra slag i saken tänkte jag. Det är dags att byta upp sig.

Ringde Tre, som för en gångs skull var hjälpsamma och snabba, och bad om en slutfaktura. Öppnade min laptop och surfade in på telia.se. Ett par minuter senare var nytt abonnemang, ny telefon och ett nummer hade bytt operatör.

Direkt fick jag bekräftelse att numret bytte operatör, bekräftelse på min beställning hos Telia och det var dags att korka upp fredagswhiskeyn.

Onsdagen den 2 november …

I natt byter numret operatör. Ingen telefon eller sim-kort i sikte. Kontaktar den otroligt trevliga och hjälpsamma kundtjänsten som berättar att den är på väg. Efter att jag förklarat att mitt nummer är samma som jag skulle få koden att hämta ut telefonen med så sätter han även upp en bevakning och mailar mig trackingnummer direkt när den är skickad.

Torsdagen den 3 november …

Jag får mail från trevlige herrn på kundtjänst att det enbart är att tralla ned till Telia om jag inte får sim-kortet innan jag får telefonen.

Helgen går och måndagen kommer

Äntligen är telefonen på gång, även om en liten stad kallad Ånge ligger i vägen. Att vara utan mobil är, konstigt nog, krångligare än vad man tror.

Tisdagen den 8 november …

Dagen kommer gå till världshistorien som en av de konstigaste någonsin. Passar på att hämta mobilen på lunchen och smsar, med iMessage som tack och lov inte kräver en operatör, sambon att återkomma om sim-kortet hade kommit. Det hade det inte. Efter jobbet var det alltså direkt till lokala Teliabutiken som gällde. Vad som hade hänt var:

• iPhonen hade anlänt utan problem
• Beställning på nummerflytt fanns inte någonstans
• Numret fanns i något slags digitalt vakuum
• Ett abonnemang fanns inte att hitta på namnet “Andreas Johansson”

Kontentan: Står med en telefon, utan abonnemang och utan sim.

Enkel match att fixa tyckte jag. Men killen i butiken tyckte inte det. Eftersom jag redan hade fått mobilen så kunde inte han lägga till ett abonnemang och simkort. Alltså, tyckte han, att jag skulle kontakta kundtjänst via telefon.

Notera att jag vid detta laget blev lite paff. Svaret blev kort: – Hur ska jag kontakta kundtjänst utan telefon med ett nummer som svävar i det blå någonstans på gränsen till det digitala helvetet? Han höll motvilligt med.

Jag fortsatte med en mindre monolog att jag bytte operatör för att slippa detta, att vårt förhållande trots mina förhoppningar inte alls började speciellt bra och att han borde lösa problemet – inte stå och skyffla över ansvar på någon annan i en telefon någonstans i skåne.

- Nåväl, avslutade jag, eftersom jag inte är registrerad eller att det står något om varken mig, mitt nummer eller vad som beställts i ert register. Då borde jag alltså ha gjort årets klipp? En ny iPhone 4S för ynka 495 spänn! Jag tar och ställer mig här utanför och säljer den till högstbjudande och fixar om processen direkt efteråt!

Men killen tyckte detta var en lite väl bra deal. Han kontaktade en annan person i butiken och på två magiska sekunder hade ett sim-kort, flyttat nummer och en ursäkt landad i min famn och jag var på väg ut från butiken.

Det är ett under vad man måste kämpa för att bli nöjd med hela telefondelen av sitt liv …

Dokumenterade det hela via Twitter under tiden i butiken, från min jobbtelefon. Mystiskt att han inte noterade den när jag snackade om att jag inte kunde ringa ;)

Ber om ursäkt för stavfelen, en HTC Wildfire är ingen mobil som går att skriva på.