Cynatic.se slår upp portarna
Öppnar Cynatic.se lite oförskämt redan innan sidan är helt klar. Nu finns det äntligen en riktig, redig som vi säger i småland, site till företaget som jag driver. I och med detta kommer en del funktioner byta skepnad och vissa designelement förändras på denna siten eftersom en blogg är alltid en blogg. En röd tråd mellan sidorna ska fixas.
En tystnad som snart kommer brytas
Det har vart tyst om mig de senaste två veckorna. Väldigt tyst. Detta kommer snart ändras i och med att jag får min nya raketmotor och kan köra i 100km/h igen.
Ny uppdatering av Cynatic, äntligen som vissa skulle sagt
Efter fyra versioner, en månad och 15 utkast så har jag nu kodat ihop en ny version av webbplatsen. Den svåraste klienten är dig själv helt klart!
Vad är ändrat?
- Allt omkodat från grunden
- Breddat sidan och fixat om boxarna
- Mer individuella sidor och grafik
- Modernare utseende, även om den är byggt på samma färger som innan
- Mer mot en webbplats istället för blogg enligt mig
Olika tester sker på sajten inför nylansering
Olika tester sker just nu på cynatic.org inför att jag ska lägga in ett nytt tema. Jag såg och kände att webbsidan har blivit otroligt slö det senaste så jag har helt enkelt skurit ner på anropen – både till databasen, externa anrop och tagit bort vissa bilder från sidomenyn.
Ska utvärdera detta tills jag lanserar version 150 av denna siten.
Stå ut så ordnar det sig snart!
Mitt val att bli webbdesigner
Historien börjar, som så många andra, med att Intel släppte sin Pentium. Jag blev helt fascinerad av detta nya, tekniska och underbara så jag började tjata på mina föräldrar. Inte förens Pentium Celeron 400Mhz släpptes så fick jag min egna burk. Vackert vit som snabbt blev grått av all smuts och nätverkande.
Kort därefter började jag spela i ett band i slutet av högstadiet, internet hade precis gjort sitt intåg och givetvis skulle vi ha en hemsida! Självklart så skulle jag göra den eftersom jag hade sneglat lite på ett gratis program som var otroligt hett på den tiden – nämligen Frontpage Express. I frontpage gick det att dra element där man tyckte de passade samt göra sin text lime-grön med Comic Sans som det givna typsnittet.
Bandet gick sådär men intresset fortsatte, jag blev involverad i en förening vilket innehöll massor med nördiga människor som gillade att spendera tid framför datorn. Föreningen fick sitt namn Cynatic, jag blev webbdesigner/webbutvecklare och började lära mig PHP, HTML och CSS för hand istället för WYSIWYG-program. Föreningen hade nog cirka sju eller åtta olika versioner av sidan innan vi, på grund av motarbetande från kommunens sida, stängde vår verksamhet och domänen gick över till mig för lekande.
Året var nu 2002, jag var på väg ut ur skolan men saknade Matematik B för att studera vidare. Jag fortsatte att nörda ner mig inom webbutveckling, design och lämnade många av mina kompisar bakom mig. Ljuden från min mun innehöll “häftigt”, “webben”, “man kanske skulle kunna göra såhär i framtiden – strömma videos från siter som något slags community, tänk Lunarstorm men med videos!” (rätt coolt när youtube kom senare). Vänner började förstå att jag snackade om något de inte kunde något om, därför fick jag väldigt lite respons.
2005 vände allt, jag hade bestämt mig. Mittuniversitetet var väldigt hett med sin Webbdesign utbildning så jag hoppade på. Hoppades mycket på att träffa personer med samma intresse, men inte denna gången heller. Många visste knappt vad JavaScript var eller kunde HTML när de började. Många pluggade bara för att plugga och hoppade väldigt snabbt av, själv började jag mer och mer att avvika från min kursplan och bilda mig en egen utbildning mer mot webb än mot Java eller Juridikutbildningar som fanns i programmet.
Nu är vi här idag, 2009, och webben lever fortfarande i mig lika starkt som förr. Skillnaden nu är att jag har utbildningen, intresset och främst kunskapen att kunna göra något häftigt framöver. Framtiden får utvisa hur det blir. Jag är hungrig och förhoppningsvis ser någon det där ute senare när jag ropar!
Så migrerade jag till WordPress
Jag lovade igår att förtälja historien om min migration till WordPress från mitt egna CMS och eftersom jag är en man vid mina ord, så får jag göra det också.
Lite bakgrundsfakta
Mitt egna blogg-system kom från början ifrån resultatet av en kurs i webbprogrammering för över 2 år sedan. När alla andra gjorde ett forum ville jag ha något användbart – dvs ett blogg-system.
Eftersom det är så gammalt utan att jag direkt uppdaterat koden mot mina nyförvärvade kunskaper så hamnade jag i en situation där det blev ohållbart. Jag bestämde mig, då jag inte har tid att koda om allt på grund av andra projekt/skola, för att använda plattformen alla prisar – WordPress.
Migrationen
Två saker ville jag behålla, designen och min inlägg. Självklart började jag med designbiten. Från början prövade jag två teman som skulle vara bra att utgå ifrån – nämligen Sandbox och Tarski, men ingen av dem var vad jag skulle kalla ett bra basic-tema att utgå ifrån. Frågade då på bloggy om ett bra tema och blev pekad till Starkest vilket är ett, nu i efterhand, sjukt bra tema utan containers och CSS-regler att sätta sig in i.
Designen tog nu fart och det dröjde inte allt för många timmar innan jag i praktiken hade det mesta uppe. Nu var det då dags för plugins och andra WP-hacks, med hjälp utav Plugin Manager gick installationerna smidigare än jag kunde ana.
Några av dem som används:
- Do Follow – Lite länkkärlek till besökare
- Cleaner Gallery – Smidigt och enkelt galleri som används till min portfolio
- Contact Form 7 – Kontakt formulär
- Syntaxhighlighter – Highlight på koden som publiceras
Eftersom jag körde ett helt egen-komponerat system innan så fick jag tyvärr migrera varje artikel jag skrivit för hand, ta bort bbCode och formatera om dem. 82 stycken blev där 60 eftersom en vårstädning om vad jag skrivit var väl på sin plats.
Uppladdning från localhost till domän
Till slut blev det dags att gå live med installationen. Visste sedan tidigare att Andreas Karman hade en artikel om ämnet så den följde jag till punkt och pricka. Inte helt utan problem måste jag dock säga då mina permalänkar vägrade fungera. Lösningen hittades genom att testa olika saker och var den enkla grejen att gå in på Settings > Permalinks och där trycka på Save Changes utan någon egentlig ändring av hur länkarna skulle se ut.
Skillnaden mot förra systemet med permalänkar fixades med en RewriteRule ^/article/(.*)$ /$1 [R=301,L] då förhoppningsvis de flesta gamla länkar kommer fungera likadant.
Det tog sammanlagt två dagar från dess att jag aldrig arbetat i WordPress tills dess att jag har en ganska bra förståelse för systemet, dvs med enkelhet navigera, editera och göra det jag vill med koden utan problem, och en live version, inte helt olik den förra, var uppe på domänen. Min förutsägelse från början låg på en vecka drygt innan jag skulle kunna använda systemet, tji fick jag.