1 §. Flyga bi bort i annars skog, och följer egaren dem till stock och hål, märker samma träd, och gifwer det byamän tillkänna; hafwe ingen wåld honom dem förtaga. Hafwer biswärm satt sig i bärande och fridlyst träd; då skall den stockas, och ej träd huggas, eller spillas, wid bot, som i 13 Kap. är sagdt. Är den i annat träd; hugge neder, och tage bi sin saklöst.

2 §. Hittar man bi å egen bolstad, eller den han eger lott i; ware hans, som hitte. Är det landbo; njute han tridiung, och jordegaren twå lotter. Hittar man dem inom annans hägnad; njute ingen lott deraf: hittar man dem utom hägnad, i annans skog och mark; ege tridiung, och jordegaren twå lotter. Säga twenne sig samma bi hittat; njute han denna hittelön, som först lyste. Om den, som å annans egor hittar, och ej lyser, utan borttager, och om den, som med mat och bete till sig lockar annan mans bi, urskiljs i Missgernings-Balken.

Byggningsbalken 21 Kap. Om Bi